Kap 10, Prins Argente

Efter den utsökta middagen och några av Kungen hastigt signerade handelsdokument kunde häxan Thilyn slutligen begära att alla hovets medlemar skulle samlas i tronsalen med ursäkten att hon skulle kasta en beskyddande formel över dem och hela resten av kungariket. Kungen satt som sig bör på tronen med drottningen vid sin sida. De få vakterna, även de som egentligen skulle vakta vindbryggan, stod pliktskyldigt och försökte vakta alla objekt vars värde översteg 10 guldmynt, vilket är väldigt många i en tronsal.

Kammarjungfrun stod gömd i den obligatoriska hemliga gången bakom drottningens tron och iakttog Thilyns förberedelser. Förvånansvärt nog var hon den enda som inte omedelbart köpte allt häxan sade. Å andra sidan kunde det väl inte skada om Kungen äntligen skaffade en hovmagiker, något som alla realistiska människor visste kunde komma att behövas, men hon tyckte allt att något var bekant med häxans livvakt. Kanske var det sättet han rörde sig på som inte riktigt stämde med hans kroppstyp. Det tålde att tänkas på.

Häxan hade tagit med sig diverse instrument till tronsalen. Fyra ljus ställde hon ut på golvet, ett i varje vädersträck och hon själv stod i mitten. För en så pass astronomisk magnitud av magi som skulle krävas för att lyckas med en formel i den omfattning hon hade planerat för denna dag krävdes en två meter lång trollstav tillverkad av en ytterst genomtänkt kombination av material. Nu ska vi inte gå in för mycket på detaljer, så kort sagt tog förberedelserna en stund och både Kungen och Drottningen nickade till på sina troner.

Då såg hon sin chans! Med en enda svepande cirkelrörelse med trollstaven tändes alla fyra ljusen. Det var Argentes signal på att låtsas snubbla framåt och då ta tag i kungatronens ena ben med ena handen och spiran som stod lutad mot den i andra handen. Thilyn riktade kristallen i änden av trollstaven mot kronan på Kungens huvud och började muttra så lågt att ingen kunde urskilja vad hon sade.

Luften i tronsalen började pulsera av energi som inte kunde upptäckas fysiskt, men som svepte genom människors sinnen likt höga stormvågor vältandes optimistjollar. Det började gnistra i luften innanför den magiska barriär som ljusen utgjorde. Med en snabb, svepande piruett sveptes gnistret ut, för att sedan föras bort ännu längre med den kraftfulla, långtgående tryckvågen som häxan orsakade genom att stöta trollstaven hårt rakt ner i golvet och sedan göra någon slags ljud som inte uppfattades av öronen, utan av reptilhjärnan.

Kungen vaknade med ett ryck...