En stormig natt i december hände något kul. Majoriteten av mänskligheten vet inte vad, men det hände ändå, nästan utan vittnen. Det hade ju varit synd om det inte fanns några vittnen alls, eftersom händelsen i sig var en ganska sällsam sak. Inte för att jag vet vad det var, men något kul måste ju ha hänt, någon gång under någon stormig natt i december, med bara en eller ett par varelser närvarande.
Det är kanske jag, som författare, som borde komma på vad den där trevliga händelsen var förnågonting. Men ska hela det ansvaret verkligen ligga på mina axlar? Tänk om jag missuppfattar signalerna min fantasi skänker mig. Fast det är nog omöjligt. Eller, nej det är det inte. Misstolkade signaler från hjärnan är vad som orsakar galenskap, skulle jag gissa på. Enligt en teori jag hörde en gång är att man inte galen om man inser sin galenskap. Men vad menas egentligen med det? Och hur fan kom jag in på detta egentligen? Jag tänkte ju berätta om en sällsam händelse under en stormig natt i december. Det hände nog någonstans i norra Skandinavien. December är ingen riktig månad där det inte finns snö.
Marsvin kanske var inblandade! Ljuset är tänt, hissen går upp, men det är ingen hemma för tomtarna har rymt. Det händer alltid skumma saker när tomtarna är inblandade. Inte nödvändigtvis dåliga saker, men det händer alltid något. Och december är ju månaden för StorTomten! Eller som vi människor känner till honom, Jultomten. Tomtarna refererar förmodligen till honom på något annat sätt. Undrar om katter får julklappar från StorTomten. De gillar ju att bli klappade, och få presenter. Undrar om de anser att bli klappade på julafton är samma sak som att få en julklapp. Förmodligen inte. De vill nog ha både och. Och vem skulle inte vilja det egentligen, om man hade den magnetismen som får folk att vilja klappa en, som de flesta katter har, oavsett om de vill eller inte. *spinner*
Oj, jag glömde ju fullständigt bort marsvinet jag nämnde innan. men det kan vara för att de är så små och försynta djur, som inte gör så mycket väsen av sig. Kanske. Jag vet inte och bryr mig inte nämnvärt heller. De är väl ganska söta, men det är katter också. Mjau =D
CHOKLAD! Det är alltid värt att nämna. Har ju lite här i närheten. Och varför skulle jag inte ha det? Jag äger choklad och choklad äger! ska nog ta en bit eller två eller tre eller fyra, för att inte lämna kvar något av raden för det är så irriterande när chokladkakor är ojämna. De är ju lika goda men inte lika estetiskt tilltalande. Tyvärr. MMMH, Chocolate good! Tugga, tugga, tugga! Och svälj. NomNom...
Det är kanske jag, som författare, som borde komma på vad den där trevliga händelsen var förnågonting. Men ska hela det ansvaret verkligen ligga på mina axlar? Tänk om jag missuppfattar signalerna min fantasi skänker mig. Fast det är nog omöjligt. Eller, nej det är det inte. Misstolkade signaler från hjärnan är vad som orsakar galenskap, skulle jag gissa på. Enligt en teori jag hörde en gång är att man inte galen om man inser sin galenskap. Men vad menas egentligen med det? Och hur fan kom jag in på detta egentligen? Jag tänkte ju berätta om en sällsam händelse under en stormig natt i december. Det hände nog någonstans i norra Skandinavien. December är ingen riktig månad där det inte finns snö.
Marsvin kanske var inblandade! Ljuset är tänt, hissen går upp, men det är ingen hemma för tomtarna har rymt. Det händer alltid skumma saker när tomtarna är inblandade. Inte nödvändigtvis dåliga saker, men det händer alltid något. Och december är ju månaden för StorTomten! Eller som vi människor känner till honom, Jultomten. Tomtarna refererar förmodligen till honom på något annat sätt. Undrar om katter får julklappar från StorTomten. De gillar ju att bli klappade, och få presenter. Undrar om de anser att bli klappade på julafton är samma sak som att få en julklapp. Förmodligen inte. De vill nog ha både och. Och vem skulle inte vilja det egentligen, om man hade den magnetismen som får folk att vilja klappa en, som de flesta katter har, oavsett om de vill eller inte. *spinner*
Oj, jag glömde ju fullständigt bort marsvinet jag nämnde innan. men det kan vara för att de är så små och försynta djur, som inte gör så mycket väsen av sig. Kanske. Jag vet inte och bryr mig inte nämnvärt heller. De är väl ganska söta, men det är katter också. Mjau =D
CHOKLAD! Det är alltid värt att nämna. Har ju lite här i närheten. Och varför skulle jag inte ha det? Jag äger choklad och choklad äger! ska nog ta en bit eller två eller tre eller fyra, för att inte lämna kvar något av raden för det är så irriterande när chokladkakor är ojämna. De är ju lika goda men inte lika estetiskt tilltalande. Tyvärr. MMMH, Chocolate good! Tugga, tugga, tugga! Och svälj. NomNom...
